• Akriv
    • Augusti 2014
    • Juli 2014
    • Juni 2014
    • Maj 2014
    • April 2014
    • Mars 2014
    • Februari 2014
    • Januari 2014
    • December 2013
    • November 2013
    • Oktober 2013
    • September 2013
    • Augusti 2013
    • Juli 2013
    • Juni 2013
    • Maj 2013
    • April 2013
    • Mars 2013
    • Februari 2013
    • januari 2013
    • December 2012
    • November 2012
    • Oktober 2012
    • September 2012
    • Augusti 2012
    • Juli 2012
    • Juni 2012
    • Maj 2012
    • April 2012
    • Mars 2012
    • Februari 2012
    • Januari 2012
    • December 2011
    • November 2011
    • Oktober 2011
    • September 2011
    • Augusti 2011
    • Juli 2011
    • Juni 2011
  • Kategorier
    • Almänt
    • Film&musik gymnasiet
    • Tankar & åsikter
    • Foto
    • Svar på frågor
    • Video
    • Onödigt egentligen
    • Övrigt
  • Länkar
    • Instagram
    • Tumbr
    • We♥it
    • Följ mig på Bloglovin
  • Fråga mig
    • Blogresponse
  • Kontakt
    • mail
  • Jag kanske ser glad ut

    2013-04-20 @ 00:25:44
    Har varit en rörig fredag men för mycket vågor till känslor. 
    Börja med att jag inte hade lust till någonting. Blev iriterad på vänner och på mig själv (som vanligt). Kände mig lite bortglömt och hamna i det där "det är ändå ingen som vill va med mig" humöret. Viste att jag inte ville vara själv hemma så gick bara ut och i mitt undermedvetna så visste jag väll att jag var på väg till folkparken där mitt "umgänge" befann sig. Men so fort jag var i närheten så kände jag inte för att se någon för ville bara bryta ihop så  clara kom upp så vi hade en liten pratstund och sen gick jag vidare men ångra mig och vände om för att hälsa på lite i folkparken ändå. Mådde en aning bättre, var där i cirka en kvart och sen kom Olivia och då gick vi till Fräckan för att prata ut typ. Det var skönt, något jag verkligen inte ångra att jag gjorde. Sen gick jag hem. Vet helt ärligt inte vad som hände då. Var (är) uppe i varv jätte mycket och börja skaka. Satt i duchen i över en timma och fösökte lunga ner mig. Vet verkigen inte vad som händer med mig. 
    Oj, vad jag skriver av mig. Det är skönt. 
    Vardag Permalink


    Kommentarer

    Kommentera inlägget här:

    Namn:
    Kom ihåg mig?

    E-postadress: (publiceras ej)

    URL/Bloggadress:

    Kommentar:

    Trackback